Dragon Quest Swords: The Masked Queen and the Tower of Mirrors

Svinga det, svinga svärdet!

Swish, swoosh, swing it magistern swing it, swish, swoosh, det är spelets melodi. Det har gått nästan två år sedan Square Enix gjorde reklam för "Dragon Quest Swords: The Masked Queen and the Tower of Mirrors" till Wii-konsolen. Äntligen kan nog många Dragon Quest-fans säga och som äger en Wii.

Tacksamt men kort är prologen till spelet, häri man gör sig bekant med remotens knappar och rörelser. Tick,tick låter det när starten till själva spelet läses från spelskivan i Wii:n. Jaha, nu är jag alltså i min hemby och ska stifta bekantskap med omgivningen, små stånd, kyrkan och själva palatset. Fastän människorna, stånden med svärd, vapen och allehanda ting att förhandla mig till så småningom, är få, så rör det till i huvudet. Vilken människa kunde hjälpa mig med vad? Vilken stånd hade de bästa vapnen? Vad var palatsets syfte nu igen? Det viktigaste att hålla reda på, är framförallt stånden med vapnen att uppgradera din arsenal med och kyrkan. Kyrkan kanske du frågar, ja, för det är här som du går till nunnan och ber att spara dina senast gjorda drag och avklarade moment.

Äventyret börjar när man bestämmer sig för att gå ut ur byn, förbi vakten till den ovissa framtiden bortom stadsporten. Javisst ja, varför jag gör detta äventyr utanför staden, är för att jag ska göra tester för att bli en fullgod krigare. Tester som alla 16-åriga män/kvinnor i byn måste göra. Allra mest och bäst framgår mitt mål med samtal från människorna i byn. Vilket förmodligen ofta måste repeteras om och om igen i ens hjärna. Storyn är alltså rätt kort och koncis.

Den som följt Dragon Quest och Square Enix har säkert märkt att de blå små droppformade varelserna, slime, återigen bytt sida, från de goda varelserna i "Dragon Quest Heroes, Rocket Slime", till Wii-spelets elaka, som nästan blickstilla kan stå framför dig och vänta på att anfalla. Det gäller då att blixtsnabbt ta fram skölden, med B-knappen på remoten, när slimen anfaller. I stridens hetta är det förvirrande svårt att hålla reda på A och B. Med A-knappen fokuserar du bland annat på ditt mål, medan med B-knappen tar du oftast fram skölden. De små rackarns slimen dyker nästan genast upp på din väg mot ditt första mål, som är en grotta. Swish. Swoosh. Så har du då svingat svärdet för första gången, men absolut inte det sista svinget. Att itudela de gröna slemmiga figurer som liknar de från "Ghost Busters", eller figurer som nästan är tagna ur "Monsters Inc" och avvärja dig från jordkokor från attackerande mullvader, som också befinner sig i exempelvis grottor, är bara några varelser som är mer eller mindre a och o att hugga ner, för att du ska lyckas gå vidare i dina mål och att bli en 100% krigare, samt att gå upp i nivåer.

Nu har jag då inte spelat "Dragon Quest" för andra konsoler som till exempel PlayStation 2, men grafiken i Wii-spelet är helt fantastisk - känslan av att gå omkring i en 3D-värld, har Square Enix gjort utmärkt - vare sig det rör sig om att gå utomhus, eller inne i kyrkan, eller inne en grotta, eller för den delen även att fajtas. En annan sak som att svinga svärdet mot till exempel en grön lurpassande slemklump, som blir två, i ett gurglande ljud, precis där svinget på klumpen skett - är störtkul att se, man nästan ler lite i smyg hur bra det är gjort. Då min sköld blir en stor fet blaffa på skärmen och blockerar attackerna från till exempel ett grönt monster är också ascoolt visuellt. Tyvärr har remoten sina brister också, en är att remoten och sensorn på tv:n ibland inte hänger med i alla svingar, oftast i ivern när man vill förgöra "femtioelva slimes och gröna gubbar". Den andra stora nackdelen är att remoten har fått för stor plats i tryck och rörelser. Jag hade hellre sett att nunchuken hade används till att röra mig med, än de olika knapparna på remoten.

Mitt i alla "swish" och "swoosh" börjar man nästan, men bara nästan, ifrågasätta vad man ska med alla poäng och guldmynt till som man får för varje dödad slime och varelse. Pling, plong. Uppgradering till nya svärd och de tillbehör man kan få, har ibland ringa betydelse för hur själva nivåspelet går. Visst, det är roligt för egot att kunna göra en "monster strike" tack vare ihopskrapade mynt, men också hur irriterande som helst att nästan ha klarat en nivå och bli helt dödad. Bara för att man inte hade tillräckligt med livspoäng, men kanske något annat i fickan. Surt sa räven och jag, att börja om från början och om att man titt som tätt måste gå tillbaka hela vägen till byns kyrka, för att spara spel.

Till syvendes och sist blir nog den vane rollspelaren besviken på "Dragon Quest Swords: The Masked Queen and the Tower of Mirrors". Detta är inget spel för experten som vill hålla på i bortåt 40-50 timmar, men ett som iallafall är ett rollspel för den mer eller mindre nybörjaren med plättlätta regler och story. Lite svårt att förstå att spelet rekommenderas från tonåren. Men det är definitivt också ett rollspel för såna som jag, som gillar att svinga svärd av bara sjutton och som bara vill se poängen trilla in. Inte fy skam det heller. Men ack vad svårt det är emellanåt att döda de blå, små slimen, de är ju så söta.

Spelformat/konsol:

Nintendo Wii

Genre:

Actionrollspel

Multiplayer:

1-2

För alla:

Rekommenderas från 12år

Region:

1 (USA)

Release i USA:

19 februari 2008

Release i Europa:

30 maj 2008

Utvecklare:

Square Enix

Utgivare:

Square Enix

Plus o minus:

+ Grafiken. Hanteringen av remoten som svärd.
- Alla knappar att hålla reda på.

Poäng i helhet:

7/10

Betygsmotivering:

Känslan av att få vara en hjälte med svärd och sköld är fantastisk, men även en hjälte behöver annat att kriga med ibland.

May the moose be with you!